Om mig - Riksdagskandidat för Miljöpartiet de Gröna i Sjuhäradsbygden - Maila gärna.

torsdag, januari 03, 2008

Valfrihet - bara ibland, eller?

Borgerliga politiker och sympatisörer brukar ofta och gärna tala sig varma för olika reformer de menar ger medborgarna valfrihet. En populär liknelse är att makten ska till väljarens köksbord och inte finnas hos politiker. Jag tänker t.ex på friskolor, kundval och vårdnadsbidrag. Ibland kan de ha rätt i valfrihetens välsignelser, även ifall den rätt ofta går att ifrågasätta. Valfrihet för somliga är knappast valfrihet för alla.

Men varför är inte de borgerliga, i valfrihetens och köksbordsmaktens namn, varma anhängare av exempelvis sänkt rösträttsålder, sänkt riksdagsspärr, preferensval (där ens röst alltid i slutändan tillfaller något riksdagsparti), medborgarförslag och fler folkomröstningar? Allt jag nyss räknat opp ger ju väljaren mer makt och valfrihet, på bekostnad av politikernas.

Så vad är haken, borgare?

2 kommentarer:

Anne-Marie Ekström sa...

Johan. Jag håller åtminstone med om medborgarförslag. Som jag kan tolka artikeln var det väl Ulf Ohlsson som var mest emot. Hans motiv var väl också tveksamt. Det har väl inte att göra med om det blir längre fullmäktigemöten om medborgarna får komma med förslag. Den bollen är väl upp till oss i fullmäktige.

Johan sa...

Har försökt mej på en viss nyansering nyss oxå ;)

Nej, alltså, det var ju ett mycket märkligt argument Ulf hade mot medborgarförslag.