Om mig - Riksdagskandidat för Miljöpartiet de Gröna i Sjuhäradsbygden - Maila gärna.

onsdag, maj 02, 2007

Han säger vad vi tänker

Sluggern och justitiekanslern Göran Lambertz är inte rädd för att vända på stenar, tala om obehagliga sanningar och ställa dom känsliga frågorna. Nu har han siktet inställt på ljugande krogvakter, skriver han på DN debatt.

Kul. Här finns säkerligen mycket skit att gräva fram. Jag menar, det är ju alltid lite känsligt att ha blivit ratad av polishögskolan...

Lycka till, JK!

6 kommentarer:

Frontkick sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Frontkick sa...

"Ratad av polishögskolan"? Du kan väl försöka komma med bättre argument än ett klichè uttryck? Så alla vakter som existerar är individer som blivit nekade antagning på Polishögskolan?. Säger mycket om din slutsatsförmåga. Ta reda på fakta innan du bildar en uppfattning.

Tomas sa...

Om du visste något om verkligheten så skulle du veta att en mycket hög andel av vakterna på Stockholms "inneställen" är högskole- eller universitetsstudenter.

Johan sa...

kul att man kan retas ;)

nåväl. det är väl jättebra om en granskning görs så rötäggen kan sorteras ut. det vinner alla på.

såväl branschen som vakterna som besökarna.

Anonym sa...

hÖGSKOLESTUDENTER? Ännu större anledning att vakter vill ljuga i rätten för att få ersättning för att dryga ut studiebidraget!

Anonym sa...

Granskning av institutet ordningsvakt

Sverige har en lång tradition av ett system med ordningsvakter som ”skall medverka till att lag och ordning upprätthålls”. För att utföra detta mandat har ordningsvakter bemyndigats med laga befogenheter, bl.a. delar av polislagen. Idag finns ett stort behov av ordningsvakter att få tvivlar på deras närvaro. Frågan är sålunda om institutet ordningsvakt fungerar, eller om det kan bli bättre. Efter att ha tjänstgjort som ordningsvakt i snart 10 år i olika städer i Sverige kan jag konstatera att det finns några uppenbara systemfel som vid revidering skulle kunna öka rättsäkerheten samt trovärdigheten för ordningsvakterna.

Det största problemet, som kommer att kräva en relativt stor omorganisering, är att ordningsvakten har dubbla uppdragsgivare. Den primära uppdragsgivaren är polismyndigheten men den som betalar ordningsvaktens lön är de facto arrangören eller ett vaktbolag. Detta förhållande är inte bra för vare sig rättsäkerhet eller trovärdighet för systemet. Jag föreslår att polisen i framtiden skall stå som arbetsgivare för ordningsvakten. Framtagandet av detta nya system kommer att kräva stora resurser. Med tanke på att rikspolisstyrelsen trots år av utredningar inte lyckats ta fram en gemensam uniform för ordningsvakter (vilket också skulle öka allmänhetens trovärdighet för ordningsvakter) kan man undra om några utredningar komma till slutsatsen att systemet fungerar så dåligt att det värt den resursallokering som krävs för större reformeringar.

Lambertz skriver insiktsfullt i DN-debatt 2 maj att ”de flesta krogvakter av allt att döma sköter sitt jobb ansvarsfullt och bra.” Detta är också min erfarenhet. Att enskilda vakter är olämpliga råder ingen tvekan om och att dessutom arbeta i ett suboptimalt system underlättar knappast. Jag håller med Lambertz att osanningar i rättsprocesser eller att oskyldiga döms, aldrig får accepteras. Det finns dock delar i Lambertz argumentation som jag tycker försvagar helhetsintrycket av artikeln. Att exemplifiera systemfel i systemet med ordningsvakter med ett enskilt polisärende (således ingen ordningsvakt) där en kvinna blivit omhändertagen enligt LOB och kritiserar att hon vid visitering inte fått ta av behån själv tycker jag visar på en dålig förståelse för polisens operativa arbete. Hur i vida visitationen gjorts med proportionerligt våld kan svårligen Lambertz avgöra utan att veta hur situationen sett ut. Dessutom kan detta exempel som Lambertz tar upp knappast vara ett systemfel, i värsta fall ett tjänstefel begått av enskilda tjänstemän. Avslutningsvis tycker jag (liksom Lambertz) att en noggrann och vederhäftig granskning av institutet ordningsvakt kan gynna flertalet parter. Det man skall vara medveten om är att de åtgärder jag ovan diskuterat kommer att kosta. Om det är väl investerade pengar eller inte får de utvärderingar som nu föreslagits utreda, jag hoppas det.
Pontus Bergh